Bauhaus-formerna
Patriks inspo-skörd, översatt till gråskala och — viktigare — till former som bär det vi vill visa. Tre studier: streckrastret där linjerna är dygnets timmar, kvartscirkelmönstret som blir familjens eget fält, och 1923-pillerna som dagens flöde över svart. Allt kan monteras in i planschmotorn som nya block.
Klicka för full storlek. Samma mått och data som tavlan.
F1 · Timlinjen
strecken är dygnet · solen är nu1919-posterns sol bakom streckraster — men här är strecken dygnets timmar (06–22) och den svarta solen står där klockan står. Passerade timmar bleknar. Händelser är vita kulor med tjock kontur PÅ sin timme — avklarade blir grå. En gäst läser den som konst; familjen läser exakt hur långt dagen kommit och vad som är kvar. Kandidaten till nytt vilotillstånd.
Alice och Vera
Solen flyttar sig med varje omritning — tavlan blir ett urverk. Kvällens omritningar flyttar den bara några pixlar: perfekt för partiella svep.
F2 · Mönsterfältet
kvartscirklarna är familjenDesenio-rutnätets kvartscirklar och halvmånar — men mönstret är inte slumpat: en rad per familjemedlem, en cell per dag denna vecka. Fylld form = personen har något inbokat den dagen; grå = i dag; tom = fritt. Mönstret blir vackrare ju mer som händer — och en helt tom vecka är en helt lugn yta. Konst som råkar vara ett schema.
Formvalet per cell (kvartscirkelns hörn, halvmåne) väljs deterministiskt ur händelsens tid — samma dag ser alltid likadan ut, mönstret är aldrig slump.
F3 · Banden
1923 — dagens flöde över svart1923-utställningens mjuka pillerformer över svart fält — här är varje band en händelse, i tidsordning uppifrån och ner, med rundade ändar som glider in från varsitt håll. Passerade band grånar. Det svarta fältet gör e-inkens vita till bländande kontrast — den mest dramatiska av de tre, kanske kvällens ansikte när dagen summeras.
Nästa händelse är alltid det vita bandet (störst kontrast); gjorda grånar; morgondagen mörkgrå. Höjden följer vikten.